Detaljplaner i Katrineholm
Antal digitala detaljplaner: 20
Antal användningsbestämmelser: 166
Senaste datauppdatering: 2026-02-05 kl. 14:29
Data bearbetad: 2026-02-11
Vanligaste bestämmelserna
- Bostäder (21)
- Natur (19)
- Naturområde (15)
- Gata (14)
- Tekniska anläggningar (12)
- Park (11)
- Bostäder, friliggande hus (8)
- Centrum (7)
- Gångväg (6)
- Gång- och cykelväg (5)
AI-analys av läget
Denna data från Nationella geodataplattformen (NGP) ger en inblick i detaljplaneringen i Katrineholms kommun. Totalt finns det 20 detaljplaner registrerade i databasen. Av dessa är alla 20 detaljplaner i status "laga kraft", vilket indikerar att de har vunnit slutgiltigt beslut och är bindande för markanvändningen. Den äldsta detaljplanen i databasen har vunnit laga kraft 2019-07-24, medan den nyaste har vunnit laga kraft 2025-07-23. Detta tyder på en kontinuerlig planering och utveckling inom kommunen, med en relativt jämn fördelning av beslut över tid. Det är positivt att alla planer har uppnått laga kraft, vilket indikerar en effektiv planprocess och en tydlig politisk vilja att genomföra planerna.
En genomgång av syftena med detaljplanerna visar på en mångfald av utvecklingsområden inom Katrineholms kommun. Ett återkommande tema är behovet av att möta en växande befolkning, vilket framgår av flera planer som syftar till att möjliggöra nybbyggnad av bostäder i olika former – flerbostadshus, radhus, enbostadshus och villatomter. Särskilt framhävs behovet av att utöka skolor och förskolor, vilket återspeglas i planer för Tallåsskolan och nya förskolelokaler. Utöver bostadsbyggande och utbildningsinfrastruktur finns det planer för att utveckla handels- och industriområden, vilket tyder på en ambition att stärka kommunens ekonomiska bas. Flera planer fokuserar på att utveckla rekreationsområden och bevara naturvärden, exempelvis vid Luvsjön och Djulö, vilket visar på en medvetenhet om vikten av en hållbar utveckling. Det finns även planer som syftar till att revitalisera befintliga områden, som Stortorget, och anpassa markanvändningen till nya behov, som att omvandla en prästgård till bostäder. Slutligen finns det planer som handlar om att möjliggöra specifika verksamheter, som ett nytt koloniområde och trygghetsboende.
Analysen av de vanligaste bestämmelserna i detaljplanerna ger en bild av vilka aspekter som prioriteras vid markanvändningsplaneringen. "Bostäder" är den mest frekventa bestämmelsen, vilket är logiskt med tanke på det stora antalet planer som syftar till att möjliggöra nybbyggnad av bostäder. "Natur" och "Naturområde" är också vanliga bestämmelser, vilket understryker kommunens engagemang för att bevara och skydda värdefulla naturmiljöer. Bestämmelser kring "Gata" och "Tekniska anläggningar" är också frekventa, vilket är nödvändigt för att säkerställa en välfungerande infrastruktur. Andra viktiga bestämmelser rör "Park", "Friliggande hus", "Centrum", "Gångväg" och "Gång- och cykelväg", vilket tyder på en strävan efter att skapa attraktiva och funktionella livsmiljöer. Det är tydligt att planerna inte bara fokuserar på kvantitet (antal bostäder) utan också på kvalitet (grönområden, gång- och cykelvägar, parker). Denna variation i bestämmelser visar att varje detaljplan är anpassad till de specifika förutsättningarna och behoven i det aktuella området.
Sammanfattningsvis visar datan att Katrineholms kommun bedriver en aktiv och mångfacetterad detaljplanering. Kommunen verkar vara väl förberedd för att hantera en växande befolkning och möta framtida behov inom bostäder, utbildning, handel och industri. En stark betoning läggs vid att bevara naturvärden och skapa attraktiva livsmiljöer. Det faktum att alla detaljplaner har vunnit laga kraft tyder på en effektiv planprocess och en tydlig politisk vision för kommunens utveckling. Denna data ger en positiv bild av Katrineholms kommun som en plats som satsar på en hållbar och välplanerad framtid, där både tillväxt och livskvalitet prioriteras. Fortsatt uppföljning av genomförandet av dessa planer kommer att vara viktigt för att säkerställa att de förverkligas och bidrar till kommunens långsiktiga utveckling.