Detaljplaner i Timrå
Antal digitala detaljplaner: 51
Antal användningsbestämmelser: 573
Senaste datauppdatering: 2026-02-20 kl. 14:25
Data bearbetad: 2026-02-20
Vanligaste bestämmelserna
- Bostäder (178)
- Park (94)
- Natur (53)
- Lokalgata (33)
- Tekniska anläggningar (25)
- Gata (22)
- Industri (19)
- En- och tvåbostadshus (18)
- Användningen är angiven som Väg. Bestämmelsen har inte tolkats då bestämmelsen bibehållits i sin ursprungliga form.. (11)
- Parkering (9)
AI-analys av läget
Denna data från nationella geodataplattformen, NGP, ger en inblick i detaljplaneringen i Timrå kommun. Totalt finns det 51 detaljplaner registrerade, vilket indikerar en aktiv planering i kommunen. Av dessa är alla 51 detaljplaner lagakraftvunna, vilket tyder på att planerna har genomgått en komplett process och är juridiskt bindande. Den äldsta lagakraftvunna planen daterar sig tillbaka till 1959, medan den nyaste är från 2024, vilket visar på en kontinuerlig uppdatering och anpassning av planeringen över tid. Den senaste versionen av datan är daterad februari 2026, vilket indikerar att informationen är relativt aktuell, även om den innehåller historiska data.
En genomgång av syftena med detaljplanerna avslöjar en bredd av fokusområden. En betydande andel av planerna, flera stycken, handlar om att möjliggöra eller förändra markanvändning för industriändamål. Detta inkluderar allt från etablering av godsterminaler och logistikföretag till att skapa förutsättningar för energiintensiva industrier och att underlätta etableringar i befintliga industriområden som Vivsta. Detta tyder på att Timrå kommun aktivt arbetar med att främja industriell utveckling och skapa attraktiva förutsättningar för företagsetableringar. Utöver industri, är bostadsbyggande ett återkommande tema. Många planer syftar till att möjliggöra nya bostadsområden, utöka befintliga, eller ändra markanvändning för att skapa tomter för både villor och flerbostadshus. Det finns även planer som fokuserar på att förbättra befintlig bebyggelse, exempelvis genom att möjliggöra omvandling av ålderdomshem till serviceboende eller att utöka byggrätter för befintliga fastigheter. Infrastrukturförbättringar, såsom ny vägdragning och förbättrad trafiksäkerhet, förekommer också som syfte i flera planer. Slutligen finns det även planer med mer specifika syften, som att skapa parker, handelsområden, eller att möjliggöra byggande av skolor och förskolor.
När det gäller bestämmelserna som förekommer i detaljplanerna, domineras de av frågor kring bostäder, vilket återspeglas i det stora antalet bestämmelser relaterade till detta område. Parkområden är också väl representerade, vilket tyder på en medvetenhet kring vikten av grönområden och rekreationsmöjligheter. Naturvård är också en viktig aspekt, med ett betydande antal bestämmelser som syftar till att skydda och bevara naturvärden. Infrastruktur och gator är också väl representerade, vilket är naturligt med tanke på behovet av att planera för trafik och transporter. Det förekommer även bestämmelser kring tekniska anläggningar, vilket är nödvändigt för att säkerställa en fungerande infrastruktur. Industriområden regleras också genom specifika bestämmelser, vilket är viktigt för att säkerställa en säker och hållbar industriell utveckling. Det är tydligt att planerna innehåller en detaljerad reglering av markanvändningen, byggnationen och andra relevanta aspekter för att säkerställa en välplanerad och hållbar utveckling av kommunen. Vissa bestämmelser är av mer administrativ karaktär, som att bibehålla befintliga vägbeteckningar, vilket visar på en noggrannhet i planeringen.
Sammanfattningsvis visar denna analys att Timrå kommun bedriver en aktiv och mångfacetterad detaljplanering. Kommunen verkar ha en stark ambition att främja både industriell utveckling och bostadsbyggande, samtidigt som man värnar om naturvärden och en välfungerande infrastruktur. Den stora andelen lagakraftvunna planer tyder på en stabil och långsiktig planering, och den kontinuerliga uppdateringen av planerna visar på en anpassningsförmåga till förändrade behov och förutsättningar. Den tydliga kopplingen till pendlingsområden och närheten till större städer, som framgår av kommungruppstillhörigheten, påverkar sannolikt planeringen och behovet av att skapa attraktiva boendemiljöer och arbetsplatser. Den detaljerade regleringen av markanvändningen och byggnationen genom ett stort antal bestämmelser indikerar en strävan efter en hög kvalitet och hållbarhet i utvecklingen av kommunen. Timrå kommun verkar alltså vara väl rustad för att möta framtidens utmaningar och möjligheter genom en genomtänkt och aktiv detaljplanering.