Detaljplaner i Sundsvall

Antal digitala detaljplaner: 640
Antal användningsbestämmelser: 5220
Senaste datauppdatering: 2026-03-02 kl. 15:55
Data bearbetad: 2026-03-03

Vanligaste bestämmelserna

  • Bostäder (1489)
  • Park (1158)
  • Gata (380)
  • Lokalgata (314)
  • Detaljhandel (214)
  • Tekniska anläggningar (208)
  • Natur (167)
  • Verksamheter (111)
  • Kontor (104)
  • Huvudgata (94)

Ordmoln

AI-analys av läget

Denna data från nationella geodataplattformen, NGP, ger en översikt över detaljplaneringen i Sundsvalls kommun. Totalt finns det 640 detaljplaner registrerade i databasen. Alla dessa planer har uppnått laga kraft, vilket indikerar att de är juridiskt bindande och styr markanvändningen inom respektive område. Denna fullständiga status av laga kraft tyder på en stabil och väl genomförd planering i kommunen, där planer inte ligger och väntar på beslut utan är implementerade och verkställbara.

En genomgång av syftena med detaljplanerna visar på en bredd av planeringsåtgärder. Ett återkommande tema är möjliggörandet av större byggrätter, vilket förekommer i flera planer relaterade till områden som Njurundakusten (DP-222, NJU-14, NJU-18, NJU-414). Detta tyder på en ambition att öka befolkningstätheten och effektivisera markanvändningen, särskilt i områden där infrastruktur förbättrats, som tillgången till kommunalt vatten och avlopp. Utöver detta finns det planer som syftar till att legalisera befintlig markanvändning, exempelvis idrottsområden, eller att anpassa markanvändningen till förändrade behov, som utbyggnad av Odd Fellow-huset eller tillskapande av gruppboenden. En betydande andel av planerna fokuserar på bostadsbyggande, i varierande former – från flerfamiljshus och radhus till småhustomter och villor. Detta bekräftar att bostadsförsörjningen är en prioriterad fråga i kommunens planering. Det finns även planer som rör verksamhetsområden, skolor, golfbanor och infrastruktur, vilket visar på en holistisk syn på samhällsutvecklingen. Flera planer syftar till att stärka befintliga centrumkärnor, som Njurundabommen och Kvissleby, genom att möjliggöra en blandning av bostäder, handel och service.

När det gäller bestämmelserna som förekommer i detaljplanerna, domineras de av planer relaterade till bostäder, parker, gator och lokalgator. Detta är logiskt med tanke på den stora andelen planer som syftar till bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur. Detaljhandel och tekniska anläggningar är också frekvent förekommande, vilket indikerar en strävan att skapa levande och funktionella områden med tillgång till service och nödvändig infrastruktur. Bestämmelser kring natur och verksamheter förekommer också, vilket tyder på att kommunen värnar om både miljön och möjligheten till ekonomisk utveckling. Kontor och huvudgator är också representerade, vilket visar på en ambition att skapa attraktiva stadsmiljöer. Det är tydligt att planerna inte bara fokuserar på den fysiska utformningen av områdena, utan också på att skapa en balans mellan olika funktioner och intressen.

Sundsvalls kommuns detaljplanering präglas av en genomtänkt och mångfacetterad strategi. Den tydliga statusen av laga kraft för samtliga planer indikerar en effektiv och stabil planprocess. Fokus på att möjliggöra större byggrätter, kombinerat med en stark satsning på bostadsbyggande, tyder på en ambition att möta framtidens befolkningsbehov och skapa en hållbar utveckling. Samtidigt visar planerna på en medvetenhet om att bevara och utveckla befintliga kvaliteter, som naturvärden och centrumkärnor. Den breda variationen av syften och bestämmelser visar att kommunen strävar efter att skapa en balans mellan olika intressen och att skapa attraktiva och funktionella livsmiljöer för sina invånare. Den övergripande bilden är en kommun som aktivt arbetar med sin fysiska planering för att skapa en hållbar och attraktiv framtid.