Detaljplaner i Timrå
Antal digitala detaljplaner: 101
Antal användningsbestämmelser: 1152
Senaste datauppdatering: 2026-04-01 kl. 13:01
Data bearbetad: 2026-04-01
Vanligaste bestämmelserna
- Bostäder (408)
- Park (159)
- Natur (111)
- Lokalgata (61)
- Tekniska anläggningar (41)
- Gata (24)
- Industri (19)
- En- och tvåbostadshus (18)
- Användningen är angiven som Kvartersmark för öppet byggnadssätt. Bestämmelsen har inte tolkats då bestämmelsen bibehållits i dess ursprungliga form. (18)
- Användningen är angiven som Vägmark. Bestämmelsen har inte tolkats då bestämmelsen bibehållits i dess ursprungliga form. (16)
AI-analys av läget
Denna data från nationella geodataplattformen, NGP, ger en inblick i detaljplaneringen i Timrå kommun. Kommunen har totalt 101 detaljplaner registrerade, vilket indikerar en aktiv planering och utveckling. Av dessa är samtliga 101 detaljplaner har fått laga kraft, vilket tyder på en stabil och genomförd planering. Den äldsta detaljplanen i databasen är från 1927, medan den nyaste är från 2024, vilket visar på en lång historik av planering och en fortsatt aktualitet i processen. Versionshistoriken sträcker sig från 2023 till 2026, vilket indikerar att planerna kontinuerligt uppdateras och revideras för att möta samhällets förändrade behov.
En genomgång av syftena med detaljplanerna avslöjar en bredd av utvecklingsområden inom kommunen. Bostadsbyggande är ett återkommande tema, med många planer som syftar till att möjliggöra nya tomter för både småhus och flerbostadshus. Flera planer fokuserar på att utöka befintliga bostadsområden och öka byggrätten, vilket tyder på en ambition att öka befolkningstätheten och effektivisera markanvändningen. Utöver bostäder är industriell utveckling en viktig drivkraft, med planer som syftar till att skapa förutsättningar för både traditionell industri och mer specialiserade verksamheter, som exempelvis energiintensiva etableringar. Logistik och transport är också representerade, med planer för terminalområden och förbättrad infrastruktur. Det finns även en tydlig ambition att utveckla service och rekreation, med planer för centrumutbyggnad, handel, parkområden och fritidsanläggningar. Vissa planer har mer specifika syften, som att förbättra trafiksäkerheten, anordna koloniträdgårdar eller skapa förutsättningar för en ny brandstation. Det är också värt att notera att en del planer har syften som är relaterade till att anpassa befintlig planering till nya förhållanden, som exempelvis att säkerställa gatumark efter vägöverföringar eller att upphäva delar av planområden som strider mot andra planer.
Bestämmelserna i detaljplanerna är varierade och speglar de olika syften som planerna har. Bostäder är den mest frekventa bestämmelsen, vilket är logiskt med tanke på det stora antalet planer som syftar till att möjliggöra bostadsbyggande. Park- och naturmark är också väl representerade, vilket tyder på en medvetenhet om vikten av grönområden och bevarande av naturvärden. Bestämmelser kring gator och vägar är också vanliga, vilket är nödvändigt för att säkerställa en fungerande infrastruktur. Det förekommer även bestämmelser kring tekniska anläggningar, industriområden och handelsverksamhet, vilket visar på en bredd i den planerade verksamheten. En intressant observation är att en del bestämmelser inte har tolkats, utan bibehållits i sin ursprungliga form, vilket kan tyda på att de fortfarande är relevanta och ändamålsenliga. Det finns också en del bestämmelser som är mer generella, som exempelvis bestämmelser om kvartersmark för öppet byggnadssätt eller vägmark, vilket ger flexibilitet i utformningen av bebyggelsen.
Sammanfattningsvis visar denna data att Timrå kommun bedriver en aktiv och mångfacetterad detaljplanering. Planeringen är väl förankrad i kommunens historia, men samtidigt anpassad till dagens och framtidens behov. Fokus ligger på att skapa en hållbar och attraktiv kommun genom att balansera bostadsbyggande, industriell utveckling, service och rekreation. Den stora andelen detaljplaner med laga kraft tyder på en stabil och genomförd planering, medan den kontinuerliga uppdateringen av planerna visar på en flexibilitet och anpassningsförmåga. Kommunen verkar ha en tydlig vision för sin utveckling och använder detaljplaneringen som ett verktyg för att förverkliga denna vision. Den breda variationen av bestämmelser i detaljplanerna visar på en medvetenhet om de olika aspekter som behöver beaktas vid planering och en vilja att skapa en mångsidig och funktionell kommun.