Detaljplaner i Timrå
Antal digitala detaljplaner: 117
Antal användningsbestämmelser: 1377
Senaste datauppdatering: 2026-04-13 kl. 14:20
Data bearbetad: 2026-04-13
Vanligaste bestämmelserna
- Bostäder (486)
- Park (239)
- Natur (113)
- Lokalgata (61)
- Gata (57)
- Tekniska anläggningar (52)
- Industri (19)
- En- och tvåbostadshus (18)
- Användningen är angiven som Kvartersmark för öppet byggnadssätt. Bestämmelsen har inte tolkats då bestämmelsen bibehållits i dess ursprungliga form. (18)
- Användningen är angiven som Vägmark. Bestämmelsen har inte tolkats då bestämmelsen bibehållits i dess ursprungliga form. (16)
AI-analys av läget
Denna datauppsättning från nationella geodataplattformen (NGP) ger en inblick i detaljplaneringen i Timrå kommun. Totalt finns det 117 detaljplaner registrerade, vilket indikerar en relativt aktiv planering i kommunen. Av dessa är samtliga 117 detaljplaner med "laga kraft", vilket innebär att de är juridiskt bindande och styr markanvändningen inom respektive område. Detta tyder på en stabil och genomförd planering, utan större mängd pågående eller överklagade planer. Den långa tidsperioden för lagakraft, från 1927 till 2026, visar att planeringen i kommunen har en lång historia och kontinuerligt uppdateras för att möta samhällets förändrade behov.
En genomgång av syftena med detaljplanerna avslöjar en bredd av planeringsmål. Bostadsutveckling är ett genomgående tema, med många planer som syftar till att möjliggöra nya tomter för både småhus och flerbostadshus. Detta inkluderar både nybyggnation och utökning av befintliga bostadsområden. Utöver bostäder är industri och logistik en betydande del av planeringen, vilket återspeglas i planer för att skapa eller utvidga industriområden, terminaler och logistikcenter. Detta är inte oväntat med tanke på kommunens geografiska läge och dess roll som en pendlingskommun nära större städer. Infrastrukturförbättringar, såsom nya vägar och busshållplatser, förekommer också frekvent, vilket tyder på en strävan att förbättra kommunens tillgänglighet och kommunikationer. Det finns även planer som fokuserar på service och rekreation, som äldreomsorgscenter, skolor, idrottsplatser, parker och fritidsområden. En del syften är mer specifika, som att justera placeringen av en idrottsplats eller möjliggöra en ny hundkapplöpningsbana, vilket visar att detaljplaneringen även hanterar lokala och unika behov. Många planer har också syftet att möjliggöra utökade byggrätter eller ändra markanvändning inom befintliga områden, vilket tyder på en flexibel planering som anpassas efter förändrade förutsättningar.
Analysen av bestämmelserna i detaljplanerna visar att "Bostäder" är den dominerande kategorin, vilket bekräftar den starka inriktningen på bostadsutveckling. "Park" och "Natur" är också väl representerade, vilket indikerar en medvetenhet om att bevara grönområden och naturvärden. Förekomsten av bestämmelser kring "Lokalgata" och "Gata" visar att trafikplanering och infrastruktur är viktiga aspekter. "Tekniska anläggningar" är också en betydande kategori, vilket är logiskt med tanke på behovet av att planera för infrastruktur som vatten, avlopp och el. Industrirelaterade bestämmelser förekommer, men i mindre utsträckning än bostadsrelaterade. Det är också intressant att notera att vissa bestämmelser inte har tolkats, utan bibehållits i sin ursprungliga form, vilket kan tyda på att de är tydliga och väl definierade. Den stora mängden bestämmelser (1377) visar på en detaljerad och noggrann planering, där många olika aspekter av markanvändningen regleras.
Sammanfattningsvis visar denna data att Timrå kommun bedriver en aktiv och mångfacetterad detaljplanering. Planeringen är starkt inriktad på att möta behovet av nya bostäder, men tar också hänsyn till industriell utveckling, infrastrukturförbättringar och bevarandet av grönområden. Den stora andelen detaljplaner med laga kraft tyder på en stabil och genomförd planering, medan den breda variationen av syften och bestämmelser visar på en flexibel och anpassningsbar planering som svarar på kommunens specifika behov och utmaningar. Kommunens position som en pendlingskommun nära större städer påverkar tydligt planeringen, med en stark betoning på både bostadsutveckling och industriell expansion. Den kontinuerliga uppdateringen av detaljplanerna, som visas av tidsintervallet för lagakraft, indikerar en långsiktig och hållbar planering som syftar till att skapa en attraktiv och funktionell kommun för sina invånare.