Detaljplaner i Timrå
Antal digitala detaljplaner: 123
Antal användningsbestämmelser: 1451
Senaste datauppdatering: 2026-04-16 kl. 13:25
Data bearbetad: 2026-04-16
Vanligaste bestämmelserna
- Bostäder (503)
- Park (246)
- Natur (115)
- Gata (66)
- Lokalgata (63)
- Tekniska anläggningar (58)
- Industri (20)
- En- och tvåbostadshus (18)
- Användningen är angiven som Kvartersmark för öppet byggnadssätt. Bestämmelsen har inte tolkats då bestämmelsen bibehållits i dess ursprungliga form. (18)
- Användningen är angiven som Vägmark. Bestämmelsen har inte tolkats då bestämmelsen bibehållits i dess ursprungliga form. (16)
AI-analys av läget
Denna data från nationella geodataplattformen (NGP) ger en inblick i detaljplaneringen i Timrå kommun. Kommunen har totalt 123 detaljplaner registrerade, vilket indikerar en aktiv planering och utveckling. Av dessa är 123 detaljplaner i laga kraft, vilket innebär att de är juridiskt bindande och styr markanvändningen inom respektive område. Det finns inga detaljplaner som rapporteras vara i ett annat statusläge än laga kraft, vilket tyder på en hög grad av genomförande och stabilitet i kommunens planering.
En genomgång av syftena med detaljplanerna visar på en bredd i Timrå kommuns utvecklingsambitioner. Det mest framträdande syftet är relaterat till bostadsbyggande, vilket framgår av ett stort antal planer som syftar till att möjliggöra nya tomter, utöka befintliga byggrätter, eller omvandla mark för bostadsändamål. Detta inkluderar allt från en- och tvåbostadshus till radhus, kedjehus och flerbostadshus. Utöver bostäder är industri och logistik en betydande drivkraft i planeringen, med flera planer som syftar till att skapa förutsättningar för industrietableringar, godsterminaler och logistikområden. Detta är i linje med kommunens beskrivning som en pendlingskommun nära en större stad, vilket ofta innebär en blandning av bostadsområden och arbetsplatser.
Vidare förekommer planer som rör service och infrastruktur, såsom äldreomsorgscenter, skolor, idrottsplatser och busshållplatser. Det finns även planer som fokuserar på att förbättra befintlig infrastruktur, exempelvis genom att ordna nya infarter till E4 eller justera vägsträckningar. En intressant aspekt är att flera planer syftar till att skydda eller utveckla parker och natur, vilket tyder på en medvetenhet kring bevarandet av grönområden och rekreationsmöjligheter. Vissa planer har mer specifika syften, som att möjliggöra en golfbana, en hundkapplöpningsbana eller en ny brandstation, vilket visar på en flexibel planering som anpassas efter lokala behov och önskemål. Det är också värt att notera att en del planer har syften som är relaterade till att anpassa befintliga planer till moderna krav eller att lösa specifika problem, som att ordna med parkeringsytor eller att undvika förlust av byggnadsreglerande bestämmelser.
När det gäller bestämmelserna som förekommer i detaljplanerna är "Bostäder" den absolut vanligaste, vilket är logiskt med tanke på det stora antalet planer som syftar till bostadsbyggande. "Park" och "Natur" är också frekventa bestämmelser, vilket bekräftar kommunens fokus på grönområden. Bestämmelser kring gator och vägar är också vanliga, vilket är nödvändigt för att säkerställa en fungerande infrastruktur. Det förekommer även bestämmelser som rör tekniska anläggningar, industri, och olika typer av bebyggelse, som en- och tvåbostadshus, hyreshus och lokalgator. En del bestämmelser verkar vara mer generella, som de som rör kvartersmark för öppet byggnadssätt eller vägmark, och har inte tolkats eller ändrats sedan de ursprungliga planerna. Det är tydligt att detaljplanerna i Timrå kommun använder sig av ett brett spektrum av bestämmelser för att reglera markanvändningen och säkerställa en hållbar utveckling.
Sammanfattningsvis visar datan att Timrå kommun har en väl utvecklad och aktiv detaljplanering. Fokus ligger starkt på att möjliggöra bostadsbyggande och att skapa förutsättningar för industri och logistik, vilket är i linje med kommunens position som en pendlingskommun. Samtidigt finns en tydlig medvetenhet kring vikten av att bevara grönområden och att utveckla service och infrastruktur. Den höga andelen detaljplaner i laga kraft tyder på att kommunen är effektiv i genomförandet av sina planer och att den har en stabil och långsiktig strategi för markanvändningen. Den bredd i syften och bestämmelser som framkommer i datan visar på en flexibel och anpassningsbar planering som tar hänsyn till både lokala behov och övergripande samhällsutveckling.