Detaljplaner i Mora
Antal digitala detaljplaner: 9
Antal användningsbestämmelser: 55
Senaste datauppdatering: 2026-04-29 kl. 08:54
Data bearbetad: 2026-04-29
Vanligaste bestämmelserna
- Bostäder (22)
- Natur (10)
- Lokalgata (6)
- Tekniska anläggningar (4)
- Bryggor (2)
- Öppet vattenområde (2)
- Användningen är angiven som Anlagd lekplats. Bestämmelsen har inte tolkats på grund av att bestämmelsen inte kan utformas som kvartersmark. (2)
- Huvudgata (2)
- Användningen är angiven som Gästparkering och gemensamhetsförråd. Bestämmelsen har inte tolkats på grund av att motsvarande bestämmelseformulering inte rekommenderas idag. (1)
- Park (1)
AI-analys av läget
Denna data från nationella geodataplattformen, NGP, ger en inblick i detaljplaneringen i Mora kommun. Totalt omfattar datan 9 detaljplaner. Av dessa har samtliga uppnått laga kraft, vilket indikerar att planerna är juridiskt bindande och kan genomföras. Den äldsta planen i urvalet är från 1992, medan den nyaste är från 2010, vilket visar på en viss spridning i planernas ålder. Versionshistoriken sträcker sig från mars 2026 till april 2026, vilket tyder på att datan är relativt aktuell och att planerna har varit under revision eller uppdatering nyligen.
En genomgång av detaljplanernas syften visar att en övervägande majoritet fokuserar på att möjliggöra bostadsbyggande. Flera planer syftar specifikt till att skapa nya bostadstomter, både för friliggande villor, radhus och flerfamiljshus. Det framgår att kommunen aktivt arbetar med att tillskapa mer bostadsyta, vilket är vanligt i kommuner med en växande eller stabil befolkning. Syftena varierar i omfattning, från att möjliggöra några få tomter till att skapa områden för ett större antal bostäder. Utöver ren bostadsbyggnation finns det även planer som kombinerar bostäder med andra funktioner, som en förskola eller gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Detta tyder på en strävan efter att skapa blandade och inkluderande bostadsområden. En plan avviker genom att syfta till att möjliggöra en tomt för social- och omsorgsförvaltningens verksamhet, vilket visar på en bredare planering som inkluderar samhällsservice.
Analysen av bestämmelserna i detaljplanerna visar på en variation av regleringar. Bostäder är den mest frekventa bestämmelsen, vilket är logiskt med tanke på att många av planerna syftar till att möjliggöra bostadsbyggande. Naturvärden är också en viktig aspekt, vilket återspeglas i ett betydande antal bestämmelser som rör naturmark och dess skydd. Detta indikerar att kommunen värnar om sin naturmiljö och integrerar den i planeringen. Bestämmelser kring lokalgator och tekniska anläggningar är också vanliga, vilket är nödvändigt för att säkerställa en fungerande infrastruktur och en säker trafikmiljö. Mindre vanliga bestämmelser rör bryggor och öppet vattenområde, vilket tyder på att planerna kan omfatta områden vid vatten. Vissa bestämmelser är mer specifika och relaterar till användningen av mark, som anlagda lekplatser eller gästparkeringar. Det är också värt att notera att vissa bestämmelser har kommenterats med anledning av att de inte längre är förenliga med dagens rekommendationer, vilket visar på en kontinuerlig granskning och anpassning av planbestämmelserna.
Mora kommun, klassificerad som en landsbygdskommun med besöksnäring, visar genom dessa detaljplaner en tydlig inriktning mot att balansera befolkningsutveckling med bevarande av naturvärden och en fungerande infrastruktur. Den stora andelen planer som syftar till bostadsbyggande tyder på en ambition att möta ett bostadsbehov och potentiellt locka nya invånare. Samtidigt visar de många bestämmelserna kring natur att kommunen är medveten om vikten av att skydda sin omgivning. Att planerna sträcker sig över en period av nästan två decennier indikerar en långsiktig planering, men också ett behov av att kontinuerligt uppdatera och anpassa planerna till förändrade förutsättningar och behov. Den varierande omfattningen av planerna, från enstaka tomter till större bostadsområden, tyder på en flexibel planering som kan anpassas till olika lokala förhållanden och behov. Sammantaget ger datan en bild av en kommun som aktivt arbetar med att utveckla sin bebyggelse på ett hållbart och genomtänkt sätt, med hänsyn till både sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.