Detaljplaner i Mora

Antal digitala detaljplaner: 10
Antal användningsbestämmelser: 62
Senaste datauppdatering: 2026-04-30 kl. 11:33
Data bearbetad: 2026-04-30

Vanligaste bestämmelserna

  • Bostäder (25)
  • Natur (10)
  • Lokalgata (7)
  • Tekniska anläggningar (4)
  • Huvudgata (3)
  • Bryggor (2)
  • Öppet vattenområde (2)
  • Gång- och cykelväg (2)
  • Användningen är angiven som Anlagd lekplats. Bestämmelsen har inte tolkats på grund av att bestämmelsen inte kan utformas som kvartersmark. (2)
  • Användningen är angiven som Gästparkering och gemensamhetsförråd. Bestämmelsen har inte tolkats på grund av att motsvarande bestämmelseformulering inte rekommenderas idag. (1)

Ordmoln

AI-analys av läget

Denna data representerar en genomgång av detaljplaner i Mora kommun, hämtad från den nationella geodataplattformen (NGP). Totalt omfattar datan 10 detaljplaner. Av dessa har samtliga uppnått laga kraft, vilket indikerar att de är juridiskt bindande och kan ligga till grund för byggande och annan markanvändning. Den äldsta detaljplanen i urvalet är från 1992, medan den nyaste är från 2010, vilket visar på en viss spridning i planernas ålder. Det finns även information om versioner av planerna, där den äldsta versionen är daterad till mars 2026 och den nyaste till april 2026, vilket tyder på att vissa planer har reviderats eller uppdaterats över tid.

En genomgång av detaljplanernas syften visar en tydlig inriktning mot bostadsutveckling. Övervägande delen av planerna syftar till att möjliggöra uppförandet av nya bostäder, i varierande former som friliggande villor, radhus och flerfamiljshus. Flera planer fokuserar specifikt på att tillskapa nya tomter för bostadsbebyggelse, både i anslutning till befintlig bebyggelse och i mer obebyggda områden. Det finns även exempel på planer som syftar till att möjliggöra en förändring av markanvändningen, exempelvis genom att omvandla mark som tidigare var avsedd för grönområden till bostadsområden. En plan sticker ut genom att den syftar till att skapa en tomt för social- och omsorgsförvaltningens verksamhet, specifikt gruppbostäder för psykiskt utvecklingsstörda. Detta visar på en bredd i planeringen som inkluderar både allmänna bostadsbehov och specifika sociala behov. Vissa planer inkluderar även bestämmelser om utbyggnad av infrastruktur, som vägar, för att stödja den nya bebyggelsen.

Analysen av bestämmelserna som förekommer i detaljplanerna visar att bostäder är det dominerande temat. Detta återspeglar det övergripande syftet med många av planerna, nämligen att möjliggöra bostadsbyggande. Utöver bostäder är naturvård en viktig aspekt, vilket framgår av ett betydande antal bestämmelser som rör naturskydd och bevarande av grönområden. Bestämmelser kring lokalgator och tekniska anläggningar är också vanliga, vilket är naturligt med tanke på behovet av att planera för infrastruktur och framkomlighet i nya bostadsområden. Det förekommer även bestämmelser som rör huvudgator, bryggor, öppna vattenområden, gång- och cykelvägar, vilket tyder på en helhetssyn på planeringen som inkluderar både bebyggelse och dess omgivning. Vissa bestämmelser har dock inte tolkats fullt ut på grund av att de antingen är svåra att anpassa till dagens bestämmelser eller att de inte är formulerade på ett optimalt sätt. Detta kan indikera ett behov av att se över och modernisera vissa äldre bestämmelser.

Mora kommun, klassificerad som en landsbygdskommun med besöksnäring, visar genom dessa detaljplaner en tydlig ambition att balansera utvecklingen av bostäder med bevarandet av natur och livskvalitet. Fokus på bostadsbyggande är förståeligt med tanke på kommunens storlek och behovet av att attrahera och behålla invånare. Samtidigt är det positivt att se att naturvård och infrastrukturplanering får en betydande plats i planeringen. Den varierande typen av bostäder som planeras – från villor till radhus och flerfamiljshus – tyder på en strävan efter att skapa en mångsidig och inkluderande bebyggelse. Att en plan specifikt riktar sig mot att skapa gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning visar på ett samhällsansvar och en vilja att tillgodose olika behov i kommunen. Sammantaget ger dessa detaljplaner en bild av en kommun som aktivt arbetar med att forma sin framtid genom en genomtänkt och mångfacetterad planering.