Detaljplaner i Timrå
Antal digitala detaljplaner: 150
Antal användningsbestämmelser: 1628
Senaste datauppdatering: 2026-04-29 kl. 14:01
Data bearbetad: 2026-04-30
Vanligaste bestämmelserna
- Bostäder (546)
- Park (280)
- Natur (119)
- Gata (80)
- Lokalgata (71)
- Tekniska anläggningar (66)
- Detaljhandel (23)
- Industri (21)
- Användningen är angiven som Kvartersmark för öppet byggnadssätt. Bestämmelsen har inte tolkats då bestämmelsen bibehållits i dess ursprungliga form. (20)
- En- och tvåbostadshus (18)
AI-analys av läget
Denna datauppsättning från nationella geodataplattformen (NGP) ger en inblick i detaljplaneringen i Timrå kommun. Totalt finns det 150 detaljplaner registrerade, vilket indikerar en aktiv planeringstradition. Av dessa är 150 detaljplaner i laga kraft, vilket innebär att de är juridiskt bindande och styr markanvändningen i kommunen. Det finns inga detaljplaner som saknar laga kraft i datan, vilket tyder på en hög grad av genomförande och aktualitet i planeringen. Den äldsta detaljplanen i datan är från 1927, medan den nyaste är planerad att träda i kraft 2026, vilket visar på en kontinuerlig utveckling av planeringen över tid.
En genomgång av syftena med detaljplanerna avslöjar en bredd av planeringsmål. Ett återkommande tema är möjliggörandet av bostadsbyggande, vilket framgår av många av de listade syftena, såsom "Avstyckning av mark för bostadsändamål", "Bostadsområde för egnahemsbebyggelse", "Exploatera området med flerfamiljshus" och "Möjliggöra 106 tomter för bostadsändamål". Detta indikerar att Timrå kommun aktivt arbetar med att tillgodose behovet av bostäder för sin växande befolkning. Utöver bostäder är utveckling av industri och näringsliv en viktig prioritet. Flera detaljplaner syftar till att "Ändra användning från gatu- och parkmark till kvartersmark för industriändamål", "Möjliggöra anläggandet av ett terminalområde bestående av godsterminal och industriområde" och "Möjliggöra bebyggelse för industriändamål". Detta tyder på en ambition att stärka kommunens ekonomiska bas och skapa arbetstillfällen. Infrastrukturförbättringar är också en viktig del av planeringen, med syften som "Förbättra trafiksäkerhet genom att ordna ny infart mot E4" och "Möjliggöra anläggande av bussterminal, ombyggnad av infart från E4". Slutligen finns det även syften som rör service och rekreation, såsom "Att skapa förutsättningar för uppförande av äldreomsorgscenter" och "Möjliggöra ett rekreationsområde för allmänheten", vilket visar på en helhetssyn på samhällsutvecklingen.
Analysen av bestämmelserna i detaljplanerna visar att "Bostäder" är den dominerande kategorin, vilket överensstämmer med det identifierade syftet att möjliggöra bostadsbyggande. "Park" och "Natur" är också frekventa bestämmelser, vilket tyder på en medvetenhet om att bevara grönområden och naturvärden. Bestämmelser kring "Gata" och "Lokalgata" är också vanliga, vilket är naturligt med tanke på behovet av en välfungerande infrastruktur. Det förekommer även bestämmelser kring "Tekniska anläggningar", "Detaljhandel" och "Industri", vilket speglar den mångfald av markanvändning som finns i kommunen. Intressant nog finns det även bestämmelser som rör specifika markanvändningsformer, såsom "Kvartersmark för öppet byggnadssätt", vilket tyder på en flexibel planering som tillåter olika typer av bebyggelse. Det är också värt att notera att vissa bestämmelser har bibehållits i sin ursprungliga form, vilket kan tyda på att de fortfarande är relevanta och effektiva.
Sammanfattningsvis visar denna analys att Timrå kommun bedriver en aktiv och mångfacetterad detaljplanering. Planeringen är starkt inriktad på att möjliggöra bostadsbyggande och stärka det lokala näringslivet, samtidigt som hänsyn tas till infrastruktur, service och bevarande av naturvärden. Den höga andelen detaljplaner med laga kraft tyder på en effektiv planprocess och en förmåga att omsätta planer i handling. Den långa tidshorisonten, med detaljplaner från 1927 och framåt, visar på en kontinuerlig anpassning till samhällets förändrade behov och förutsättningar. Timrå kommun verkar ha en välbalanserad planering som syftar till att skapa en hållbar och attraktiv livsmiljö för sina invånare, och den tydliga kopplingen mellan syften och bestämmelser i detaljplanerna indikerar en genomtänkt och strategisk planering.