Detaljplaner i Mora
Antal digitala detaljplaner: 17
Antal användningsbestämmelser: 131
Senaste datauppdatering: 2026-05-22 kl. 12:41
Data bearbetad: 2026-05-22
Vanligaste bestämmelserna
- Bostäder (45)
- Natur (20)
- Lokalgata (10)
- Tekniska anläggningar (7)
- Park (5)
- Huvudgata (5)
- Detaljhandel (4)
- Förskola (3)
- Bryggor (2)
- Öppet vattenområde (2)
AI-analys av läget
Denna data från nationella geodataplattformen, NGP, ger en inblick i detaljplaneringen i Mora kommun. Totalt finns det 13 detaljplaner registrerade i databasen. Av dessa har samtliga vunnit laga kraft, vilket indikerar att planerna är fastställda och kan ligga till grund för byggande och annan markanvändning. Denna fullständiga lagakraft innebär en relativt stabil och förutsägbar planering i kommunen, även om de äldsta planerna är från 1990 och de nyaste från 2015, vilket tyder på en varierande grad av aktualitet.
En genomgång av detaljplanernas syften visar en tydlig inriktning mot bostadsutveckling. Övervägande majoritet av planerna syftar till att möjliggöra uppförande av nya bostäder i olika former – friliggande villor, radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Flera planer fokuserar specifikt på att tillskapa nya tomter för bostadsändamål, med varierande antal tomter per plan, från ett fåtal till över trettio. Utöver ren bostadsbyggnation finns det även syften som inkluderar förskoleverksamhet och särskilt boende för äldre, vilket tyder på en ambition att skapa blandade och funktionella bostadsområden. Vissa planer adresserar även befintliga brister i planeringen, som att möjliggöra indelning av fastigheter eller att anpassa byggrätter till dagens behov. En återkommande aspekt är också att bevara och utveckla natur- och rekreationsområden, särskilt i anslutning till Siljan och Orsälven, genom att möjliggöra båtplatser, badplatser och bevarande av skog. Det finns även exempel på planer som syftar till att tillskapa mark för kommunal verksamhet, såsom social- och omsorgsförvaltningens gruppbostäder.
Analysen av bestämmelserna i detaljplanerna visar en bredd av regleringar som styr markanvändningen. Bostäder är den dominerande bestämmelsen, vilket är i linje med de övergripande syftena. Naturaspekter är också framträdande, vilket indikerar en medvetenhet om att bevara värdefulla naturmiljöer. Bestämmelser kring lokalgator och tekniska anläggningar är också vanliga, vilket är nödvändigt för att säkerställa en fungerande infrastruktur. Parkområden och huvudgator regleras också, vilket bidrar till att skapa attraktiva och välplanerade livsmiljöer. Mindre vanliga bestämmelser inkluderar sådana som rör bryggor, öppet vattenområde och gång- och cykelvägar, vilka tyder på en strävan att främja tillgänglighet och rekreation vid vatten. Det är tydligt att planerna inte bara fokuserar på byggnation, utan även på att skapa en hållbar och trivsam miljö för invånarna.
Mora kommun, klassificerad som en landsbygdskommun med besöksnäring, visar genom dessa detaljplaner en tydlig ambition att balansera utveckling och bevarande. Den starka inriktningen mot bostadsbyggnation tyder på en önskan att attrahera och behålla invånare, samtidigt som hänsyn tas till kommunens naturbaserade attraktionskraft. Planerna verkar vara väl genomtänkta och tar hänsyn till både lokala behov och övergripande samhällsmål. Den varierande åldern på planerna indikerar en kontinuerlig planering, men det skulle vara intressant att undersöka om det finns en strategi för att uppdatera äldre planer för att säkerställa att de fortfarande är relevanta och anpassade till dagens förutsättningar. Sammantaget ger datan en bild av en kommun som aktivt arbetar med detaljplanering för att skapa en hållbar och attraktiv livsmiljö för sina invånare, med en stark betoning på bostadsutveckling i harmoni med naturen och kommunens identitet som en besöksnäringskommun.